Knäckebröd – en omistlig del av svensk matkultur

Knäckebrödsbakning

Knäckebröd (även kallat spisbröd) är ett jäst hårdbröd som härstammar från Sverige. Häng med när Malin Kim utforskar knäckebrödets historia.

Vi vet med säkerhet att knäckebröd ingick i svensk kosthållning redan under medeltiden. Enligt vissa källor (inklusive Wikipedia) ska knäckebröd ha bakats i nutida svenskt område sedan 500-talet, men jag misstänker att detta är en skröna som uppstått genom att siffran 1 fallit bort från ”1500-talet” i ett källmaterial som sedan återanvänts.

På 500-talet fanns knappast råg i Sverige, utan det dominerande sädesslaget var korn. I vilket fall som helst kan vi konstatera att våra förfäder har knaprat knäckebröd i hundratals år.

Knäckebrödet har sitt ursprung i Värmland, men fick snabbt spridning i stora delar av riket. I regel bakas knäckebröd av endast fyra ingredienser: osiktat rågmjöl, jäst eller surdeg, salt och vatten. Brödet formas till tunna, flata kakor, som gräddas snabbt i hög temperatur. Oftast ges det ett hålmönster med hjälp av brödnagg eller knäckebrödskavel.

Sitt namn har knäckebrödet fått av att det i äldre tider behandlades med krusknäck eller brödknäck, för att lättare kunna brytas i delar. Av tradition har brödkakorna även fått ett stort hål i mitten, vilket beror på att knäckebrödet var ett förrådsbröd, som skulle hängas på torkstänger.

För svensk brödkultur inom stora delar av det gamla Sverige äro hård- eller segtorkade, jästa rågbröd eller rågblandbröd särskilt karakteristiska. Dessa bröd som ovan (s. 177) omtalats under namnet spis- eller knäckebröd, äro runda och försedda med hål för snöre eller brödstång. De klappas och kavlas ut med hänsyn till att de skola hängas upp till torkning utan att brista sönder eller vika sig för mycket. Detta betyder att de kan göras omkring 30-40 cm i diameter och omkring ½ – 2 cm tjocka. Bröden knäckas med krusknäck samt naggas eller pickas vanligen endast på ena sidan.

Ur etnologen Åke Campbells bok ”Det svenska brödet” från 1950

På grund av den låga vätskehalten har det mycket god hållbarhet, vilket var särskilt viktigt i det gamla bondesamhället. I sin bok Historia om de nordiska folken, som gavs ut 1555, skrev Olaus Magnus att bröd bakat vid ett barns födelse kunde hålla sig till barnets förlovningsdag.

Spisbrödets historia
  • Facebook
  • Twitter
”Hur man året om konserverar bröd i svenska familjer”, från boken ”Travels in various countries of Europe, Asia and Africa” (London, 1824) av Edward Daniel Clarke

Vid 1800-talets mitt kom de första knäckebrödsbagerierna och numera bakas större delen av den svenska knäckebrödskonsumtionen industriellt. Svenskarna äter 4-5 kg knäckebröd per person och år, vilket är mer än något annat folk. 85% av svenska hushåll har knäckebröd hemma, jämfört med exempelvis 45% i Tyskland och 8% i Frankrike. Knäckebröd har dessutom kommit att bli ett av Sveriges mest exporterade livsmedel.

I modern tid har knäckebröd börjat tillverkas i nya varianter. I vissa fall blandas fint rågmjöl i degen och rent veteknäcke förekommer också, liksom knäckebröd smaksatt med frön eller kryddor. De runda kakorna har dessutom fått sällskap av fyrkantiga och långsmala former. Vanliga pålägg är smör, hårdost, leverpastej, kaviar och prickig korv. Knäckebröd är ett omtyckt tillbehör till ärtsoppa och sillrätter och betraktas som en självklar del av den svenska husmanskosten. Utan överdrift skulle det kunna sägas vara något av ett nationalbröd.

Tryckta källor:

Törnblom, Marie et al. (2012), Bröd från när och fjärran, Grenadine bokförlag

Otryckta källor:

Tryckta källor:

Törnblom, Marie et al. (2012), Bröd från när och fjärran, Grenadine bokförlag

Otryckta källor:

http://danskan.se/historia/svenska-brodets-historia

http://www.gp.se/livsstil/mat/alla-%C3%A4lskar-kn%C3%A4ckebr%C3%B6d-1.5193

http://www.hejdeknacke.se/?file=om-hejde-knaecke/knaeckebroedets-historia

http://knackebrodsakademin.se/knackebrod/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kn%C3%A4ckebr%C3%B6d

http://svensktuppfinnaremuseum.se/knackebrod/

Ursprungligen publicerad på Kulturminnet.

Profilbild

Författare: Malin Kim

Malin Kim är bosatt på den västgötska landsbygden och arbetar som läkare. Det kulturhistoriska intresset vaknade tidigt och har resulterat i långa resor i olika delar av världen. Malin driver den hedervärda bloggen Kulturminnet som ett svar på att svensk kulturpolitik alltmer tappat intresset för den svenska kulturens innehåll och det egna kulturarvet.

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Allmogen bevarar och tillgängliggör kunskap om vår svenska historia och kultur för alla, gratis. Med ditt stöd kan vi göra mer. Om du vill att skildringen av vår historia och vårt kulturarv ska stå fri och oberoende från både staten och kapitalet, om du sätter värde på tidigare generationers livsverk, bli då medlem i Allmogen - hela Sveriges frihetliga kulturförening. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

Från 50 kr / månaden

Bli medlem

Engångsdonation

Du kan också stödja arbetet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge en gåva

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *