Om Projekt Allmogen

Det svenska

Projekt Allmogen återberättar och digitaliserar den svenska allmogens historia och dess litterära arv – ett kulturarv som författaren och samhällskritikern Vilhelm Moberg ägnade hela sitt liv åt att skildra i böcker som Utvandrarserien, romansviten om Knut Toring, med flera. Vi har som mål att lyfta fram – inte kungarnas, politikernas eller krigens historia – utan allmogens historia. Deras historia är fredens och frihetens historia.

Vårt nordiska kulturarv består av en mångfald av seder, sagor och sägner, högtider och måltider, den forna seden och den kristna seden, allmogens hårda kamp mot naturens krafter och mot fattigdom, men kanske framför allt våra förfäders kärlek till friheten och motstånd mot överhetens förtryck och förmynderi genom århundradena.

Det har inte varit lätt att bygga detta land. Som Vilhelm Moberg skrev i sin text Svensk strävan under andra världskriget:

Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss.

De har mycket att säga oss, och vi är skyldiga att lyssna till dem.

Lyssnar du?

Det gör vi, inte bara till vad Vilhelm Moberg har att säga oss som lever i Sverige idag utan vi lyssnar också till andra kloka människor som har levt i Sverige genom tiderna.

Vilhelm Moberg ansåg att den stora massan hade undanhållits historien om sig själv, medan de män som skapat Sveriges stormaktstid, som han kallar ”det stora eländets tid”, blivit hyllade av i våra historieböcker.

Också idag stöter man ibland på en närmast förljugen inställning till den svenska historien, men desto oftare handlar det helt enkelt om okunskap. Sanningen är att det finns mycket att hämta av svenska allmogens historia, och mycket att lära. Som tysken Johann Wolfgang von Goethe sa, ”Ignoranta människor ställer frågor som visa människor besvarade för tusen år sen.”

En annan tysk, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, visade andra sidan på samma mynt när han sa att om historien kunde lära oss någonting, så var det att vi inte lär oss någonting av historien. Men man kan väl ändå försöka?

Svenska allmogens historia

Vilhelm Moberg menade i ett tal på svenska flaggans dag i Gävle 6 juni 1944, när Sverige var omringat av andra världskrigets fasor, att historien för ett folk kan vara ”en kraftens källa, som det söker sig till under svåra tider, när skyarna över landet svartnar.”

Samma tema behandlade han två år tidigare, vid ett föredrag vid försvarslånefest i Karlstad 15 mars 1942:

Det kan icke ofta nog sägas, att vårt folk på det hela taget ännu är mycket lyckligt ställt i jämförelse med andra folk i vår världsdel. Och för att få jämförelser från vårt eget land, så bör vi under tunga dagar som dessa blicka tillbaka och minnas våra fäders tillvaro, våra fäders strävan och problem – vi bör erinra oss hur deras liv gestaltade sig under hårda tider, som liknar vår egen tid. Vår historia är nämligen både en god läromästare och en god styrkekälla – det skall vi snart finna.

Det är denna historia, historien om allmogens strävan efter lycka, fred och frihet, som några av våra mest älskade svenska författare på 1800- och 1900-talet spenderade många år av sina liv att skriva ner. Män som Anders Fryxell, August Strindberg, Fabian Månsson och Vilhelm Moberg skrev ner den för att de kände att den var värd att bevaras för kommande generationer.

Det tycker vi med. Därför arbetar Projekt Allmogen med att digitalisera allmogens historia och kulturarv och göra det tillgängligt, utan kostnad, i digitalt format för alla oss som lever och för de generationer av svenskar som ännu inte är födda. Vi kan förstås inte digitalisera Vilhelm Mobergs böcker än eftersom hans verk fortfarande är under upphovsrätt, och kommer vara det i några årtionden till. Men det finns många andra författare som gick bort så pass länge sen att upphovsrätten har löpt ut. Läs mer om just upphovsrätten här.

Vi vill bevara och tillgängliggöra Sveriges folkliga historia, traditioner och seder inte bara för dom vars släkt har bott här i otaliga generationer, utan också för den stora mängd människor som invandrat hit från andra länder de senaste årtiondena och därmed blivit en del av Sveriges allmoge.

Vi köper inte påståendet att historien är exluderande. Tvärtom tror vi att Sveriges historia kan skapa förståelse, väcka intresse och bygga broar mellan de som bott här en lång tid och de som nyss slagit ner sina bopålar.

Svenska allmogens frihetsstrider av Alfred Kämpe

Den allra första boken som digitaliserades och nu är tillgänglig i digitalt format, Svenska allmogens frihetsstrider av Alfred Kämpe, är en sällsynt skrift i tre volymer som Vilhelm Moberg höll högt, och ett av de få försöken till skildringar av den svenska allmogens många uppror mot överheten.

Projekt Allmogen är också i högsta grad ett politiskt projekt

Vi lyfter fram de principer och argument för frihet och rättvisa som Moberg förde under sin livstid. De lever fortfarande, och de har ett värde som förtjänar att upptäckas av fler. Men precis som Moberg själv så är vi inte trogen någon särskild ideologi eller något politiskt parti. Moberg menade att en författare inte bör vara partiansluten, utan stå obunden och fri. Det gör vi. Ingen av oss som är delaktig i Projekt Allmogen röstar.

Vilhelm Moberg tyckte att politik var för viktigt för att överlåtas till politikerna, medborgaren måste själv engagera sig. Detta är grunden till hans enormt omfattande kampanj för individuell frihet, en kampanj som vi ämnar fortsätta och föra över till kommande generationer.

Som Johan Norberg skrev i sin bok Motståndsmannen Vilhelm Moberg: ”Det enda han konsekvent försvarade var friheten och den enskilde individen. Och han gjorde det i eget intresse – för att han ville höja sin röst till försvar för det han trodde på. Han citerade gärna ur Strindbergs Mäster Olof:”

Mäster Olof

Vilhelm Moberg var en av Sveriges mest högljudda motståndare mot de totalitära krafterna under andra världskriget, nationalsocialismen och kommunismen. Som Johan Norberg berättar gick kampen efter krigets slut vidare, ”mot kommunismen som levde kvar i öst, och mot de intellektuella i Sverige som gick dess ärenden. Men ett nästan allvarligare hot mot friheten var de totalitära tendenser som fanns i de demokratiska länderna. Frihetsbegreppet förvanskades och man riskerade att offra friheten för frihetens skull.”

Vilhelm Moberg nämnde flera gånger i tal och texter att det han såg som det största hotet mot den svenska friheten inte kom från främmande makt, utan från det inhemska statliga enväldet, från kollektivets växande makt över individen.

”Den totalitära staten kan överrumpla oss inifrån, på smygvägar som vi aldrig tänker på, ett steg i sänder. Jag tror att den faran börjar bli aktuell för oss.[…] Frihet under ansvar lyder en gammal sympatisk paroll. Nu tycks det som om vi istället skulle få frihet under kontroll, och med en sådan frihet är det ju inte mycket bevänt. Det är i varje fall inte vår gamla svenska.”((Dagens Eko i radio den 12 oktober 1947))

”De som har ordet i sin makt måste kämpa emot dem som har makten” menade han. Det är en kamp vi tar – för individens och familjens frihet och rätt att forma och bestämma över sina egna liv, och för den lokala gemenskapens demokratiska rätt att forma och bestämma över sin framtid bortom den svenska centralmaktens och EU:s auktoritära diktat.

Det här landet är vårt, och vi vill och ämnar behålla det. Men vi vill fortsätta vårt arbete här på frihetens grund. – Vilhelm Moberg, Norrtälje 12 oktober 1947

Den svenska demokratin och framför allt yttrandefriheten var enligt Moberg den bästa garanten för individens frihet. Men demokrati kunde aldrig innebära att ”51 procent av befolkningen i Sverige råder och bestämmer över de återstående 49 procenten”. Detta var snarare att betrakta som diktatur, eller som han fortsatte att kalla det, ”demokratur”((Sverige – en demokratur i Göteborgs-Posten 2 augusti 1970)).

Demokratins huvudtanke ansåg han tvärtom vara ”att var och en får leva sitt liv såsom han finner bäst så länge han inte inkräktar på någon annans rätt att leva såsom honom synes bäst.”

Vilhelm Moberg och friheten

I talet på svenska flaggans dag, i Gävle 6 juni 1944, så frågade sig Vilhelm Moberg om det var meningen att medborgaren i första hand ska existera som ett objekt för statsnyttan.

Om den inledda utveckligen skall fortsätta så kommer livet här i landet att bli outhärdligt för alla, som sätter något värde på sin individuella frihet, på självklara mänskliga rättigheter. Vårt folk har kämpat en dryg och seg kamp för att förvärva denna frihet, dessa rättigheter. De är dyrt betalade värden.

Jag ställer mig solidariskt med alla de krafter i landet, som vill vara med om att bevara dem, vilket parti de än tillhör. I kampen emellan människan och staten ställer jag mig helt på människans sida.

Det gör vi också.

Vilhelm Moberg var som diktare älskad av alla, men som samhällskritiker var han hatad av makten. Han såg det som sin och andra diktares uppgift att vara det ”svidande salt” som ”bevarar samhällskroppen från förruttnelse”.

Vi är det svidande saltet. Vi står det onda emot.

Gå med oss:

1 reaktion till “Om Projekt Allmogen”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *