Ales stenar

Ales stenar

Ales stenar eller Ale stenar är en skeppssättning vid byn Kåseberga i Valleberga socken, Ingelstads härad, på Österlen i Ystads kommun vid Skånes sydkust. Skeppssättningen restes under vendeltiden för 1,200 – 1,500 år sedan.

Ales stenar, eller Heds stenar alternativt Urbans grav som den kallas lokalt, är Skånes och Sveriges största bevarade fornlämning av typen skeppssättning. Skeppssättningen är runt 67 meter lång, 19 meter bred och den består av 59 stenar som var och en väger runt 5 ton. Med utsikt över den branta kusten och Bornholm tornar skeppssättningen upp sig 32 meter över havet.

Det tidigaste belägget för namnet Ales Stenar är från 1624 och skrevs Als Stene. Förr och än idag lokalt är platsens namn Heds stenar, skrivet 1704 Heesteena.

Betydelsen skall troligtvis tolkas som Athal-ås stenar, dvs ’stenarna på den väldiga åsen’ (Kåsebergaåsen), men även en tolkning där förleden utgör en kognat till gotiska alhs ’tempel’ har föreslagits.

Mats Wahlberg, Svenskt ortnamnslexikon (2003).

Skeppssättningen uppfördes under den mellersta perioden av järnåldern, den så kallade vendeltiden, som fått sitt namn från de rika arkeologiska fynden från båtgravfältet i Vendel nära Vendels kyrka norr om Gamla Uppsala. Men nordbornas förfäder har bott på platsen desto längre.

Skiss över Ales stenar
Skiss över Ales stenar från 1777. Stenar efter de två mindre skeppssättningarna är också synliga.

En kol-14-datering, bekostad av privatforskaren Bob Lind, på kol från en eldstad som grävts ut utanför den nordvästra stävstenen visar att platsen var bebodd redan för 5300-5600 år sedan.

Detta bekräftas även av en undersökning från 2012 som visar att en så kallad långdös, ett stenmonument, tidigare funnits på platsen strax utanför skeppssättningen. En kol-14-datering visar att denna uppförts under mellanneolitikum för omkring 5,500 år sedan. En del av stenarna i skeppssättningen kan enligt en hypotes ha återanvänts från ett äldre monument.

Heds stenar
Foto: Kristian W Hedberg (CC BY-SA)

En intressant teori angående Ales stenar framfördes på 1970-talet av privatpersonen Hasse Alfredsson, som menade att monumentet skulle kunna ha haft vissa astronomiska funktioner. Med hjälp av en vanlig kompass upptäckte han att skeppets mittlinje pekade mot den punkt på horisonten där solen går upp vid vinter- respektive sommarsolståndet. Upptäckten pekade mot att Ales stenar kan ha uppförts som en typ av solkalender. Senare mätningar med bättre utrustning av Lundaprofessorn Göran Lind gav stöd för Hasse Alfredsons arkeoastronomiska hypotes.

Diskutera Ales stenar med medlemmar

Bli medlem i Allmogen, hela Sveriges frihetliga och oberoende kulturförening, och diskutera Ales stenar och mycket mer i kommentarsfälten på Allmogen.org. Redan medlem? Logga in här.

Daniel Sjöberg

Författare: Daniel Sjöberg | sjbrg

Husbonde till projektet Allmogen. Aspirerande småbonde, skogsman och bolåneslav på en liten gård i Ångermanland. Följ honom på Instagram för en mix av nostalgi, småbruk, byggnadsvård och skogsliv.

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Allmogen bevarar och tillgängliggör kunskap om vår svenska historia och kultur för alla, gratis. Med ditt stöd kan vi göra mer. Om du vill att skildringen av vår historia och vårt kulturarv ska stå fri och oberoende från både staten och kapitalet, om du sätter värde på tidigare generationers livsverk, bli då medlem i Allmogen - hela Sveriges frihetliga kulturförening. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

Från 50 kr / månaden

Bli medlem

Engångsdonation

Du kan också stödja arbetet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge en gåva

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.