Amneholm

På en liten rund albevuxen holme vid Gullspångsälvens utlopp, i Amnehärads socken i Västergötland, låg en gång slottet Amneholm. I medeltida källor nämns Amneholm även Agneholm eller Affnaholm, också Agnaholm och Aneholmen.

Borgen som var byggd av trä sägs ha mycket gamla anor. Den uppfördes på 1360-talet av marsken Erik Kettilsson Puke under kriget mellan den norske kungen Håkon och kung Albrekt av Mecklenburg. Man kan nuförtiden ta sig ut till Amneholm, som idag är en del i Gullspångsälvens naturreservat, via ett antal broar medan den förr i tiden var svårtillgänglig och endast åtkomlig vid lågvatten.

Enligt Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1859) fick slottet sitt namn efter en kung Agne:

“En konung Agne skall gifvit sitt namn åt fästet, likasom åt Amne- eller Agnehärad. Under drottning Margaretas tid var slottet beryktadt såsom säte för danska fogdar, hvilka på det omenskligaste plågade kringboende allmoge.”

Samma lexikon beskriver hur fogdeborgen brändes ner 1433 av en värmländsk bondehär under befäl av riddaren Peder Ulfsson (Roos), på befallning av Engelbrekt Engelbrektsson under Engelbrektsupproret. Under samma befäl intogs och förstördes 1434 också fogdeborgarna Dalaborg i Dalsland och Edsholm i Värmland.

Amneholm

Vid tiden för Engelbrektsupproret ska borgen ha huserats av en Otto Torbjörnsson Stut, en dansk fogde. Sägnen om plågan i Gullmarsälven berättar hur denne fogde var så grym att han satte ut trilskande bönder som inte ville låta sig kuvas på två stora stenar i forsen, där de genom köld och hunger fick sitta i flera dagar och begrunda sin uppstudsighet mot överheten.

Numera finns inte mycket kvar att se av fästet. Riksantikvarieämbetets anteckningar säger att anläggningen var 60×40 meter och att det nu är en igenvuxen förhöjning, cirka 2-3 meter, möjligtvis med en försänkning i mittpartiet på ca 30×4 m och 0.5-1 m djup. Man kan bara ana sig till var det legat. Någon mera utförlig arkeologisk undersökning har inte utförts.

Kuriosa: Befälet Peder Ulfsson var svåger med den illa beryktade kungliga fogden Jösse Eriksson, som halshöggs av allmogen i Aska härad, Östergötland, 1436 under Engelbrektsfejden.

Tryckta källor

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, Första Bandet (1859)

Kämpe, Alfred, Svenska allmogens frihetsstrider, första volymen (1918), s 45.

Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan, s 267 (1876)

Övriga källor:

Riddare, Riksråd Peter (Ulfsson) Roos af Ervalla

Västergötland, Vadsbo härad, Amnehärads socken

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Jag satsar nu allt på att kunna ägna all min tid åt arbetet med att bevara och göra vår frihetliga historia, allmogens historia, tillgänglig för alla gratis (och reklamfritt). Men för att lyckas behöver jag din hjälp. Om du uppskattar vår historia och vårt nordiska kulturarv, och vill vara med och bevara dem, överväg att bli stödmedlem med ett återkommande stöd varje månad som du själv väljer, mellan en kopp kaffe och en fin middag. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

25 kr / månaden

50 kr / månaden

100 kr / månaden

1000 kr / månaden

Börja nu

Engångsdonation

Du kan också stödja projektet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge nu

På bild (från vänster): Nils Dacke, Fabian Månsson, Alfred Kämpe, Selma Lagerlöf, Dan Andersson, Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren, Torgny Segerstedt, Gustaf Fröding, August Strindberg. Ingen av personerna har något officiellt samröre med Projekt Allmogen, men vi är officiellt deras största beundrare.

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.