Hästevads stenar

Domarringen Hästevadet

Hästevads stenar eller Hästevadet är en så kallad domarring från äldre järnåldern som ligger nedanför Hallebergs lodräta klippor i Västra Tunhems socken, Väne härad, Västergötland.

Fornlämningen Hästevads stenar utanför västgötska Vänersborg ligger mitt ibland ett gammalt gravfält, ibland kallat Hästevadets gravfält, och vid foten av det mäktiga Halleberg (tidigare bara kallat Hall). Domarringen är runt 19 meter i diameter och består av 8 resta stenar som är 1.6-2.4 meter höga och placerade på en upphöjd kulle.

Det finns ingen brist på äldre källor som beskriver platsen. Erik Dahlbergh besökte och beskrev platsen på 1660-talet i Suecia antiqua et hodierna, och 1746 fick Hästevadet besök av Carl von Linné. I sin reseskildring skriver Linné att ”många ätteplatser lågo omkring domarringen och andra närmare Ättestörtan”. På den här platsen höll Götiska förbundet ting år 1818, 1819 och 1821, och som minne av tingen finns än idag ett minnesmärke på platsen.

Hela området har en gång varit ett stort gravfält med många ättehögar och stensättningar. I en av gravarna hittades en 2000 år gammal urna som visade sig innehålla sädeskärvar, vilket man kan läsa i Riksantikvarieämbetets dokumentation i en notering från den 31 oktober 1948. En del utgrävningar har ägt rum i Hästevadet, där man har hittat gravurnor, skafthålsyxor, eldslagningsstenar, spjutspetsar av brons, med mera. Tyvärr förstördes sen de flesta gravarna för alltid i samband med byggandet av järnvägen, grustäkt och bostadsområden. Bara ett tiotal meter söder om domarringen, där järnvägen nu går fram, fanns bl.a. en till domarring.

Utgrävning i Hästevadet
1948-1949: Arkeologisk utgrävning i Hästevadet. Foto: Nils Ivan Svensson / Vänersborgs museum (CC BY-SA)

I Svenska Familj-Journalen årgång 1873, band 12, skriver Claës Joh. Ljungström om Ättestupan och ”Hästevads Stenar” vid Halleberg, och nämner de många fornlämningarna ”vid Tunhems prestgård”, ”vid egendomen Nygård”, och ”vid Forstena-slägtens gamla stamgård”. Men om Hästevads stenar skriver han:

Den vackraste stensättningen i orten är dock den, som finnes vid foten af Halleberg belägen utmed så väl allmänna landsvägen som jernvägen emellan Wenersborg och Herrljunga, och hvilken vanligen kallas Hästevads stenar, hvilket namn är taget efter den närbelägna gården Hästevadet.

Hästevads domarring
Teckning av C S Hallbeck, ur Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873.

Denna stensättning, som finnes på en öfver den omgifvande marken föga upphöjd samt till toppen utjemnad ättehög, som likväl nu mera synes högre, än den i verkligheten varit, derigenom att den blifvit kringgräfd för erhållande af grus vid Uddevalla-Wenersborg-Herrljunga-jernvägens framdragande härstädes, är alldeles rund och har en diameter af trettio alnar. Dess omkrets är sålunda nittio alnar, och stenarne, åtta till antalet, stå lika långt, nämligen något öfver tolf alnar ifrån hvarandra. Dessa stenar äro synbarligen tagna från det närbelägna Halleberg, ty de bestå af samma materia, som bergets öfre och mäktigaste lager, nämligen trapp.

Domarring vid Hästevadet (Hästevads stenar)
Skiss från 1705, ur Erik Dahlbergs ”Suecia antiqua et hodierna” (1716). Vänersborgs museum (CC BY-SA)

Den sydligaste stenen, hvilken står så nära jernvägen, hvilken här har en djup »skärning», att en undermurning måst göras på det kullens sida med stenen icke måtte utfalla på vägen, är fem och en half fot hög, och följer man sedan stensättningen härifrån rättsols, befinnas de öfrige hafva den resp. höjden af åtta, sex, sju, sex, sex, åtta, sju fot. Den nordostliga stenen är en sju fot bred och slät häll, ofvanifrån och nedigenom itu, men sammansatt med fyra jernkrampor, af hvilka de tre nedre bortkommit genom sådana, som icke förmått skilja mellan mitt och ditt.

År 1754, 8 år efter Carl von Linnés genomresa, fick Hästevadet kungligt besök av kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. När det kungliga paret såg att en av ringens stenar var omkullfallen beordrade kungen att den skulle resas igen. Som minne av händelsen ristades kungaparets namn in i den resta stenen.

Kung Adolf Fredriks inskription
Stenen med kung Adolf Fredriks inskription från 1754 ingående i domarringen vid Hästevadet. Foto: Vänersborgs museum (CC BY-SA)

UPPÅ KONUNG
ADOLPH FREDRIKS
OCH DROTTNING
LOVISA ULRICAS
BEFALLNING NÄR DE DEN 8 AUGUSTI 1754
BESÅGO DETTA STÄLLET
BLEF DENNE DÅ KULLFALLNE STE
NEN UPPREST AF LÄNETS
HÖFDINGE GREF
ADOLPH MÖRNER.

Vad var det då som Carl von Linné nämnde om ”Ättstörtan”? Jo, det är Hallebergs ättestupa han syftar på. Den ligger 250 meter nordost om domarringen, och enligt sägnen var det där utför det lodräta stupet som gamla götar hissade segel ”åt Odins ö utan att tänka på återresan, då all ting icke mer ville gå dem i lag eller då de blivit trötta vid värld och levnad”, som Linné beskrev det.

Hästevadet och Hallebergs fornborg
Hästevads stenar med ättestupan Halleberg, tillika Sveriges största fornborg, i bakgrunden. Foto: Vänersborgs museum (CC BY-SA)

Ända in på 1920-talet fanns också vid foten av berget, rakt nedanför ättestupan, en vattenkälla som av allmogen kallades Onskälla eller Odens damm. Där ska västgötarnas förfäder enligt sägnen tvättat sina släktingars döda kroppar före begravningen. Enligt en beskrivning från 1790-talet hade dammen då en diameter på ”60 alnar”, dvs. 36 meter, men på 1910-talet hade dammen minskat i storlek till 7-8 meter i diameter enligt anteckningar från Riksantikvarieämbetet. Dammen igenfylldes helt under åren 1925-1926 i samband med ett bostadsbygge.

Odens damm
1965: ”Utgrävning av Odens damm vid Hästevadet.” Foto: Ulf Erik Hagberg / Vänersborgs museum (CC BY-SA)

Mer om Hallebergs ättestupa och den mäktiga fornborgen kommer framöver! Om du uppskattade den här artikeln (som tog många timmar att efterforska och skriva), stötta då gärna Allmogens folkbildningsarbete genom att bli medlem eller ge en gåva. Då kan du räkna med mer sånt här! Ditt stöd = kärlek.

Diskutera Hästevads stenar med medlemmar

Bli medlem i Allmogen, hela Sveriges frihetliga och oberoende kulturförening, och diskutera Hästevads stenar och mycket mer i kommentarsfälten på Allmogen.org. Redan medlem? Logga in här.

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Allmogen bevarar och tillgängliggör kunskap om vår svenska historia och kultur för alla, gratis. Med ditt stöd kan vi göra mer. Om du vill att skildringen av vår historia och vårt kulturarv ska stå fri och oberoende från både staten och kapitalet, om du sätter värde på tidigare generationers livsverk, bli då medlem i Allmogen - hela Sveriges frihetliga kulturförening. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

Från 50 kr / månaden

Bli medlem

Engångsdonation

Du kan också stödja arbetet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge en gåva

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.