Sägen: Bondplågeriet på Skrattholmen

Ängsö slott

På holmen Skrattan vid Ängsö slott brukade slottsherrarna ”spöa dem af sitt folk, som misshagat dem”. I holmens namn ligger ”ett hån öfver de olyckliga bönderna, som der jemrat sig under piskan.”

Skratta, Skrattan eller Skrattholmen är en av de små holmar som ligger kring ön Ängsö (Tidigare Engsö) i Västmanland, ca 20 km sydost om Västerås, och är enligt sägen platsen dit adelsherrarna på Ängsö slott förde bönder och torpare som hamnat i herrarnas onåd för att straffa och plåga dom med grymma metoder.

De inledande citaten kommer från Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, sjätte bandet, 1865. Men också Alfred Kämpe skriver i Svenska allmogens frihetsstrider (förköp ditt ex här!) om denna holmes mörka historia:

Genom nyssnämnda måttlösa förläningar, som äro utmärkande för Kristinas regering, varigenom adeln upphöjdes till fabulös jord­ äganderätt, blev riket alldeles utarmat. Lagens arm var därtill så förlamad, att den fattiga allmogen, såsom vi även sett, var lämnad utan skydd och försvar i sina herrars händer. De misshandlades och rådbråkades på alla möjliga sätt, såsom på Ängsön — vars innehavare besutto fullständig gårdsrätt — där herrarna läto sina bönder, måhända även långt före denna tid, spöas på den holme, som efteråt till hån för de olyckligas jämmerrop fått benämningen Skratta eller Skrattholmen. Förmyndarna hade näml. 1638 erkänt hals och handrätten här.

Alfred Kämpe i Svenska allmogens frihetsstrider

Hals- och handrätten som Kämpe nämner i förbigående innebar att adelsherrarna vid Ängsö hade ”rätt” att själva fängsla, åtala och straffa sina undersåtar på eget bevåg. Rätten innefattade också dödsstraff och stympning. 1638 då hals- och handrätten ska ha erkänts vid Ängsö slott var friherren Per Persson Sparre ägare till godset. Innan honom hade slottet ägts av bland andra adelssläkterna Posse, Trolle och Oxenstierna.

Skrattholmen
Arvid August Afzelius, Swenska Folkets Sagohäfder (1851)

Folklivsforskaren Arvid August Afzelius nämner också Skrattholmen i sin bok Swenska Folkets Sagohäfder (1851), där han menar att den är långt ifrån en ovanlig berättelse från denna tid. Bondplågeri var mer regel än undantag, verkar det som. Afzelius berättar hur ”Deras bönder vorå dem i våld lemnade, föga annorlunda än såsom slafwar, utan skydd af lag; de kunde döma dem till spöslitning och andra nesliga straff, samt på några orter, såsom på Wisingsö och Ängsön, äfwen från lif och gods.”

Ännu lefwa i folkets sägner i bygden kring Ängsö minnen af sådant herrarnes förtryck

Arvid August Afzelius i Swenska Folkets Sagohäfder (1851)

Ängsö slott och gods ägdes av adelssläkten Piper från 1710 och fram till 1971. Familjen Piper arrenderar och bebor än idag Ängsö. Hela Ängsö är idag ett naturreservat. Slottet visas sommartid för allmänheten och ägs sedan 1971 av Westmannastiftelsen.

Diskutera Bondplågeriet på Skrattholmen med medlemmar

Bli medlem i Allmogen, hela Sveriges frihetliga och oberoende kulturförening, och diskutera Bondplågeriet på Skrattholmen och mycket mer i kommentarsfälten på Allmogen.org. Redan medlem? Logga in här.

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Allmogen bevarar och tillgängliggör kunskap om vår svenska historia och kultur för alla, gratis. Med ditt stöd kan vi göra mer. Om du vill att skildringen av vår historia och vårt kulturarv ska stå fri och oberoende från både staten och kapitalet, om du sätter värde på tidigare generationers livsverk, bli då medlem i Allmogen - hela Sveriges frihetliga kulturförening. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

Från 50 kr / månaden

Bli medlem

Engångsdonation

Du kan också stödja arbetet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge en gåva

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.