Massakern i Haddorp 1542

Massakern i Haddorp

I gryningen torsdagen den 12 oktober 1542 kom eld och död till byn Haddorp i Slaka socken, Östergötland. Minnet lever än av de 300 bönder som gav sina liv i kampen för sin frihet, rätt och tro.

Drygt en månad tidigare, i mitten av September, ägde slaget vid Kisa rum – ett svidande nederlag för kung Gustav Vasa och hans trupper. Det slaget blev också signalen till allmän resning i norra Småland, och kort därefter följde bönderna i Östergötland efter.

Men när Östergötland ”hängde på en silkestråd”, som Gustav Vasa själv skrev i ett brev, inträffade en sammandrabbning som inte föll väl ut för bönderna. Efter slaget vid Kisa var Dackes styrkor på väg mot Linköping. De slog läger vid Skeda och Slaka socknar med 300 man och skulle stanna över natt vid byn Haddorp hos bonden Olof Håkansson, i västligaste delen av Slaka socken. De trodde sig vara säkra, och kanske slappnade de av mer än dom skulle ha gjort.

Slaget vid Haddorp under Dackefejden

Gryningen den 12 oktober 1542 blev ödesdiger för Dackes män. De kungliga trupperna, under Botvid Larssons befäl, var dem på spåren och tidigt i gryningen anfölls de sovande bönderna i och kring Haddorps by. Hus och lador sattes i brand. Dackes män slogs, sköts eller brändes ihjäl. Alla 300 ska ha dött.

Botvid Larsson och hans folk fick med denna framgång verkligen en grym hämd för motgången vid Kisa. Inslaget av hämnd blev inte mindre av att ”de brända och slagna” i Haddorp var folk från Kisa och Ydre, härader som haft en huvudroll i Kisa-slaget.

Lars-Olof Larsson i Dackeland (1979)

Men någon vändpunkt i upproret markerade inte den här massakern enligt Lars-Olof Larsson. Istället vägde vågskålen över till förmån för de upproriska östgötar och nordsmålänningar som hade förskansat sig i Skeda socken, och snart fick förstärkningar av Nils Dacke själv som kom söderifrån med betydande styrkor.

Vinden låg allmogen i ryggen. Kung Gustav Vasa ville förhandla – för att vinna tid.

Efter Dackeupproret misslyckades blev Olof Håkanssons gård i Haddorp konfiskerat av kronan, och den gamla bondbyn blev så småningom förvandlad till Haddorps säteri som finns än idag. Där föddes 1630 Sveriges första arkeolog Johan Hadorph, som var med vid den första vetenskapliga utgrävningen av Birka på Björkö. Under 1800-talet bedrevs lantbruksskola på ägorna. Gården ägs och drivs idag av två bröder som heter Lennart och Ola Secher. Deras farfar köpte gården år 1912.

Källor

Larsson, Lars-Olof, Dackeland (1979)

Diskutera Massakern i Haddorp 1542 med medlemmar

Bli medlem i Allmogen, hela Sveriges frihetliga och oberoende kulturförening, och diskutera Massakern i Haddorp 1542 och mycket mer i kommentarsfälten på Allmogen.org. Redan medlem? Logga in här.

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Allmogen bevarar och tillgängliggör kunskap om vår svenska historia och kultur för alla, gratis. Med ditt stöd kan vi göra mer. Om du vill att skildringen av vår historia och vårt kulturarv ska stå fri och oberoende från både staten och kapitalet, om du sätter värde på tidigare generationers livsverk, bli då medlem i Allmogen - hela Sveriges frihetliga kulturförening. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

Från 50 kr / månaden

Bli medlem

Engångsdonation

Du kan också stödja arbetet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge en gåva

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.