1542: Massakern i Haddorp

Massakern i Haddorp

I gryningen torsdagen den 12 oktober 1542 kom eld och död till byn Haddorp i Slaka socken, Östergötland. Minnet lever än av de 300 bönder som gav sina liv i kampen för sin frihet, rätt och tro.

Drygt en månad tidigare, i mitten av September, ägde slaget vid Kisa rum – ett svidande nederlag för kung Gustav Vasa och hans trupper. Det slaget blev också signalen till allmän resning i norra Småland, och kort därefter följde bönderna i Östergötland efter.

Men när Östergötland “hängde på en silkestråd”, som Gustav Vasa själv skrev i ett brev, inträffade en sammandrabbning som inte föll väl ut för bönderna. Efter slaget vid Kisa var Dackes styrkor på väg mot Linköping. De slog läger vid Skeda och Slaka socknar med 300 man och skulle stanna över natt vid byn Haddorp hos bonden Olof Håkansson, i västligaste delen av Slaka socken. De trodde sig vara säkra, och kanske slappnade de av mer än dom skulle ha gjort.

Slaget vid Haddorp under Dackefejden

Gryningen den 12 oktober 1542 blev ödesdiger för Dackes män. De kungliga trupperna, under Botvid Larssons befäl, var dem på spåren och tidigt i gryningen anfölls de sovande bönderna i och kring Haddorps by. Hus och lador sattes i brand. Dackes män slogs, sköts eller brändes ihjäl. Alla 300 ska ha dött.

Botvid Larsson och hans folk fick med denna framgång verkligen en grym hämd för motgången vid Kisa. Inslaget av hämnd blev inte mindre av att “de brända och slagna” i Haddorp var folk från Kisa och Ydre, härader som haft en huvudroll i Kisa-slaget.

Lars-Olof Larsson i Dackeland (1979)

Men någon vändpunkt i upproret markerade inte den här massakern enligt Lars-Olof Larsson. Istället vägde vågskålen över till förmån för de upproriska östgötar och nordsmålänningar som hade förskansat sig i Skeda socken, och snart fick förstärkningar av Nils Dacke själv som kom söderifrån med betydande styrkor.

Vinden låg allmogen i ryggen. Kung Gustav Vasa ville förhandla – för att vinna tid.

Efter Dackeupproret misslyckades blev Olof Håkanssons gård i Haddorp konfiskerat av kronan, och den gamla bondbyn blev så småningom förvandlad till Haddorps säteri som finns än idag. Där föddes 1630 Sveriges första arkeolog Johan Hadorph, som var med vid den första vetenskapliga utgrävningen av Birka på Björkö. Under 1800-talet bedrevs lantbruksskola på ägorna. Gården ägs och drivs idag av två bröder som heter Lennart och Ola Secher. Deras farfar köpte gården år 1912.

Källor

Larsson, Lars-Olof, Dackeland (1979)

Ägde rum: 12 oktober 1542
Östergötland, Hanekinds härad, Slaka socken

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Jag satsar nu allt på att kunna ägna all min tid åt arbetet med att bevara och göra vår frihetliga historia, allmogens historia, tillgänglig för alla gratis (och reklamfritt). Men för att lyckas behöver jag din hjälp. Om du uppskattar vår historia och vårt nordiska kulturarv, och vill vara med och bevara dem, överväg att bli stödmedlem med ett återkommande stöd varje månad som du själv väljer, mellan en kopp kaffe och en fin middag. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

25 kr / månaden

50 kr / månaden

100 kr / månaden

1000 kr / månaden

Börja nu

Engångsdonation

Du kan också stödja projektet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge nu

På bild (från vänster): Nils Dacke, Fabian Månsson, Alfred Kämpe, Selma Lagerlöf, Dan Andersson, Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren, Torgny Segerstedt, Gustaf Fröding, August Strindberg. Ingen av personerna har något officiellt samröre med Projekt Allmogen, men vi är officiellt deras största beundrare.

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.