Slaget vid Sävar 1809

Slaget vid Sävar

Slaget vid Sävar utspelades den 19 augusti 1809 och var det sista och blodigaste slaget under Finska kriget och därmed det hittills sista slaget på svensk mark.

Slaget vid Sävar var ett avgörande slag i Finska kriget som utkämpades mellan svenska och ryska styrkor vid orten Sävar i Västerbotten cirka arton kilometer nordost om Umeå.

Dagen före hade en svensk här landsatts i Ratan för att återta Umeå, som ryssarna hade belägrat under ett par månader. Expeditionen slog läger i Sävar efter en rysk vilseledningskampanj som fick svenskarna att tro att de inte kunde rycka fram. Den ryska hären marscherade dit i ilfart och det första skottet ska ha avlossats från svenskt håll på en plats kallad Krutbrånet omkring halv sju på morgonen, när ryssarna upptäcktes. Svenskarna retirerade och dagen därpå förekom mer stridigheter vid Träffningen vid Ratan.

Sverige förlorade slaget och därmed kriget, vilket ledde till att den östra halvan av landet, Finland, förlorades till Ryssland. Omkring 400 svenska och 600 ryska soldater miste sina liv under stridigheterna den 19 augusti 1809, med ännu fler sårade på båda sidor. Desto fler var alla de familjemedlemmar som aldrig fick återse sina söner, fäder och bröder i livet igen.

De flesta döda på den svenska sidan tillhörde regementen från södra Sverige eller resterna av finska förband, som nu utkämpade sin sista strid sedan Finland blivit ryskt.

Minnessten i Sävar
Monumentet i Sävar. Foto: Mikael Lindmark

Ett monument restes 1874 i Sävar över det blodiga slaget med den tvetydigt formulerade inskriptionen ”Fäderneslandet åt sina stupade söner”, som har gett monumentet namnet ”kannibalmonumentet”. Men det finns en bokstavlig sanning i ordvalet, ”fäderneslandet hade verkligen offrat sina söner i Sävar” menade Anders Isaksson i boken ”Kärlek och krig: Revolutionen 1809”.

Visst kan man också säga att fäderneslandet, statsmakten, genom tiderna har kannibaliserat på den svenska allmogen på andra sätt också, genom att exempelvis förtära det välstånd som dess befolkning har skapat.

Minnesmärke över slaget vid Sävar
Minnesmärke över slaget vid Sävar, rest 1874. Bild: Umeå kommun

På 1950-talet hittades en massgrav med kvarlevorna från fallna ryska soldater när man byggde en ny utfart söderut. Resterna förvarades fram till 1970-talet i Sävar kyrka tills de gravsattes på Sävar kyrkogård.

Minnessten för ryska soldater
Minnessten för ryska soldater på Sävar Kyrkogård som invigdes 2012. Foto: Svenska Kyrkan.

Diskutera Slaget vid Sävar 1809 med medlemmar

Bli medlem i Allmogen, hela Sveriges frihetliga och oberoende kulturförening, och diskutera Slaget vid Sävar 1809 och mycket mer i kommentarsfälten på Allmogen.org. Redan medlem? Logga in här.

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Allmogen bevarar och tillgängliggör kunskap om vår svenska historia och kultur för alla, gratis. Med ditt stöd kan vi göra mer. Om du vill att skildringen av vår historia och vårt kulturarv ska stå fri och oberoende från både staten och kapitalet, om du sätter värde på tidigare generationers livsverk, bli då medlem i Allmogen - hela Sveriges frihetliga kulturförening. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

Från 50 kr / månaden

Bli medlem

Engångsdonation

Du kan också stödja arbetet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge en gåva

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.