1741: Slaget vid Villmanstrand

Slaget vid Villmanstrand utspelade sig under Hattarnas ryska krig den 23 augusti 1741 då över 10,000 ryska soldater stormade Villmanstrand i Södra Karelen i Finland. När striden var över låg 2,000 av de 4,000 svenska soldaterna döda och sårade på slagfältet.

Slaget vid Villmanstrand ägde rum omkring en höjd kallad Kvarnbacken strax sydväst om Villmanstrand (finska: Lappeenranta). Striden inleddes runt klockan två på eftermiddagen men redan klockan fem drog sig de överlevande svenskarna tillbaka efter de 10,500 ryssarnas anstormning.

Slaget vid Villmanstrand
Karta över armépositioner vid slaget vid Villmanstrand

Det här slaget, där 2,000 män ur svensk allmoge skickades i döden, lade grunden för det efterföljande stora dalupproret 1743, också kallat stora daldansen. Det var ett förkrossande, för kriget nästan avgörande nederlag och missnöjet hemma i Sverige var oerhört, speciellt bland Dalarnas allmoge där många av de döda (ur Dalregementet) hade sina familjer.

Efter nederlaget vid Villmanstrand behövde svenska staten förstärkningar till armén, men då bönderna inte ville skickas i döden i fler av överhetens krig innan de ansvariga straffats så vägrade allmogen i många landskap att lämna ut sina soldatrekryter.

Det framfördes också krav på allmän beväpning av bönderna för lokalt försvar, exempelvis av allmogen i Hälsingland vid ett möte i Segerstad 15 februari 1743, istället för tvångsutskrivning av soldater för fler anfallskrig. Mer om stora daldansen kan du läsa om i Alfred Kämpes Svenska allmogens frihetsstrider (Volym 2, s. 113) och här.

Minnessten
Minnessten över slaget rest 1818 i Villmanstrand. Taket påbyggt 1924 med minnesplattor från 1949.

Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. Svenska staten hade som mål att återerövra de områden som förlorats till Ryssland i Stora nordiska kriget (bland annat Karelen och Estland). Men statskuppen i Ryssland som svenska diplomater bidrog till tog en annan vändning och den nya tsarinnan, Elisabet av Ryssland, svek sitt löfte att återlämna territorierna och fortsatte kriget. De svenska politikerna hade förberett sig dåligt på det scenariot, med en armé och flotta som var numerärt svaga, knappt utrustade och dåligt övade.

Inga fler drabbningar skedde efter Villmanstrand. I augusti 1742 kapitulerade den svenska armén vid Helsingfors, efter vilket den Lilla ofreden inträdde. I juni 1743 slöts fred i Åbo, vilken innebar att Sverige miste delar av Karelen.

Läs mer

Pennan & Svärdet har en utförlig artikel om Hattarnas ryska krig

Tryckta källor

Ericson, Lars m.fl.: Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003, ISBN 91-46-20225-0
Kämpe, Alfred: Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, 1919.

Ägde rum: 23 augusti 1741
Södra Karelen

Dom kan icke mera värja sitt verk. Kan dom räkna med dig?

Jag satsar nu allt på att kunna ägna all min tid åt arbetet med att bevara och göra vår frihetliga historia, allmogens historia, tillgänglig för alla gratis (och reklamfritt). Men för att lyckas behöver jag din hjälp. Om du uppskattar vår historia och vårt nordiska kulturarv, och vill vara med och bevara dem, överväg att bli stödmedlem med ett återkommande stöd varje månad som du själv väljer, mellan en kopp kaffe och en fin middag. Ditt stöd = kärlek.

Månadsgivare

25 kr / månaden

50 kr / månaden

100 kr / månaden

1000 kr / månaden

Börja nu

Engångsdonation

Du kan också stödja projektet med en engångsdonation i valfri storlek.

Ge nu

På bild (från vänster): Nils Dacke, Fabian Månsson, Alfred Kämpe, Selma Lagerlöf, Dan Andersson, Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren, Torgny Segerstedt, Gustaf Fröding, August Strindberg. Ingen av personerna har något officiellt samröre med Projekt Allmogen, men vi är officiellt deras största beundrare.

Nyhetsbrev

Allmogen har ett gratis nyhetsbrev som sammanställer allt nytt som publiceras. Det kommer ut varje söndag och innehåller hela veckans intressanta artiklar. Här är ett exempel. Ser det bra ut? Skriv upp dig.