25 mars 1644: Massakern av skånska bönder i slaget vid Borst

Slaget vid Borst

På dagens datum massakreras enligt lokal muntlig tradition upp emot 500 skånska bönder av svenskt kavalleri i slaget vid Borst norr om Vombsjön i Färs härad i Skåne, som då var en del av Danmark. Du hittar länkar till Riksantikvarieämbetets rapporter i slutet av artikeln, där du kan läsa om resultatet av deras arkeologiska undersökningar.

Händelsen i korthet:

Sverige anföll Danmark-Norge i ett krig som kom att kallas Torstensonska kriget, som varade mellan 1643 och 1645. Kriget anstiftades av Axel Oxenstierna med målsättningen att häva den danska Öresundstullen och göra strategiska landvinningar för att försvåra framtida danska anfall mot Sverige.

På den södra fronten mot danska Skåne leddes ett fälttåg av fältmarskalk Gustav Horn, vilket kom att kallas Horns krig. Den 14 februari 1644 tågade en svensk armé in i Skåne via Markaryd under befäl av Horn.

”En svensk kavallerienhet bestående av två skvadroner, totalt 300 ryttare med tross, under befäl av generalmajor Hans Wachtmeister, sändes i mars ut från Lund för att skaffa proviant och foder åt armén.” – Evert Persson,
historieintresserad lokalbo

Det var dessa 300 ryttare som, på väg för att plundra Bjärsjölagård och Övedskloster, stötte på motstånd vid Borstbäcken bestående av upp emot 500 illa beväpnade och otränade skånska bönder. Bondeuppbådet ska ha utgått från samtliga socknar i Färs härad. Spjut, klubbor, knölpåkar, värkor och enstaka hjullåsbössor mötte stridsvana svenska soldater med eldhandvapen och blankvapen. Färsingarna blev snabbt besegrade, och enligt sägnen ska samtliga bönder ha mist livet och begravts i en massgrav i anslutningen till slagfältet. Ingen massgrav har dock påträffats vid arkeologiska undersökningar.

Än idag syns spår av slaget vid Borst. I bild böndernas utgrävda kanonvärn, där det ska ha stått två 3-pundiga kanoner, kaliber 7,65 cm.
  • Facebook
  • Twitter
Lokala muntliga traditioner säger att dessa gropar är kanonvärn från slaget. Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningar gör det dock mer troligt att det är spår av senare militära övningar av hemvärnet eller landstormen.

Hur många bönder som faktiskt miste livet den dagen vet man inte säkert. Vad som hände har förts vidare genom lokala muntliga traditioner. Få skriftliga belägg existerar. Att slaget ägde rum däremot det vet man med hög säkerhet, efter att Riksantikvarieämbetet UV Syd gjorde en undersökning våren 2006 och senare 2007 och påträffade en hel del fynd på platsen som bekräftade den lokala muntliga traditionen.

”Vi anser att de arkeologiska resultaten betydligt stärkt sanningshalten i den lokala muntliga traditionen om att det förekommit strider vid Borstabäcken. Fynden är visserligen fåtaliga, men de pekar unisont på en datering till 1600-talet.” – Riksantikvarieämbetet UV Syd undersökning 2006:2

Riksantikvarieämbetets fältundersökningar

Riksantikvarieämbetet UV Syd undersökning 2006:2
Riksantikvarieämbetet UV Syd undersökning 2007:7

Författare: Daniel Sjöberg

Daniel är initiativtagaren till Projekt Allmogen. Han är annars entreprenör, skogsman och friboren bonde på en egen liten gård, där han drivs av svart kaffe och frisk luft.

Kommentarer